Stöd till äldre

Beskrivning: Suicid är vanligast bland äldre och i synnerhet bland män 85 år och äldre. Orsakerna kan vara flera men en bidragande orsak kan vara att livskvaliteten sjunker i takt med stigande ålder och särskilt bland män, vilket visade sig i en enkätundersökning av ett slumpmässigt urval av 9968 personer i åldrarna 65-80 år (Djukanovic, Carlsson & Peterson, 2016). Drygt en fjärdedel av personerna uppgav att de kände sig ensamma och flera studier (t.ex. Cacioppo m.fl., 2006; Victor & Yang, 2012; Zebhauser m.fl., 2014) har påvisat ett samband mellan depressiva symtom och upplevd ensamhet. Behovet av insatser som på olika sätt kan hjälpa patienter socialt med deras ensamhetsproblematik har uppmärksammats av primärvården (Karlsson, 2009) och ensamhet är det största enskilda problemet som avhandlas i MIND:s äldrelinje.

Ett sätt att motverka ensamhet är att skapa tillfällen för meningsfulla möten. Vid Karolinska Institutet har en metod i form av livsberättargrupper testats inom det så kallade HÄLP-projektet (Nygren m.fl., 2014) där samtalsgrupper för äldre erbjöds personer som var i riskzonen för depression. Resultatet visade bland annat att deltagarna skattade sin hälsa som bättre, upplevde ökad autonomi och hade mindre depressiva symtom efter avslutad grupp (Djukanovic, Carlsson & Peterson, 2016). Stadsmissionen har anammat metoden och utbildat ledare för livsberättargrupper och startat grupper över hela landet. Utvärderingen av livsberättargrupperna visade att ångesten och känslan av ensamhet minskade signifikant efter avslutad grupp (Peterson, 2019).

Några studier som utvärderat specifika insatser med syfte att minska upplevd ensamhet hos äldre med utfallet suicid eller suicidförsök har inte identifierats i litteratursökningen. De utvärderingar som hänvisas till här ovan visar dock att livsberättargrupper tycks minska problem som har samband med suicidalitet.